aaalltså. failade stenhårt igår för då sprang jag verkligen vilse på riktigt, två timmar senare hade jag hittat hem och var mer borta i skallen än under hela springturen typ. antar att rädslan för björnar och skumma skogsmänniskor (?) fick mig att löpa vidare. träningsvärken idag liknar ingenting.............
åh kan inte som fatta att om någon månad bor jag inte här längre. börjar tänka på såna här fruktansvärt vardagliga saker som man aldrig annars ens reflekterar över, och inser att det aldrig händer igen och att man måste skaffa sig nya rutiner. genvägar till bussen och ja ni vet.. hmm skum känsla. fast nog längtar jag en hel del också. hejdå