tur i dessa stunder att ingen läser min blogg för isåfall hade jag nog svikit den eller dem eller vad det nu kan vara. jul och nyår var fett men känns som hundra år sedan, har det grymt för stunden men jag vet nog vad det är: verklighetsflykt. kan man leva för mycket i nuet? ja allting är ju relativt så.
har hundratusen ord jag vill skrika ut men låter bli för det är bäst så