En vecka och vad som känns som en livstid i kåbdalis. Har kört skoter för första gången i mitt liv, ensammen ute i kåbbanskogarna med världens bästa västeråsare, med nästan lika mycket erfarenhet.. Förväntningarna från resten av personalen var mycket låga och däför måste man väl säga att vi gjorde succé! Resten av tiden har man jobbat och slitit, kanske festat lite och haft väldigt kul. Riktigt tungt var det att åka hem till den bittra verkligheten och komma till insikt om hur mardrömslik denna vecka blir.. Laddar med en middagslur, typ det bästa som finns